Lite av varje

Godkväll på er! Hoppas ni haft en trevlig morsdag! Själv har jag varit på Antikladan i Lilla Edet. Vilket ställe! Jag hade kunnat komma hem med hur mycket som helst men eftersom det är långt mellan Lilla Edet och vårt hus i Skåne så fick jag behärska mig. Den här lilla fågelburen blev det i alla fall ...


... och ett litet tennfat från 1928 för 15 kr (jag är barnsligt förtjust i tennföremål och samlar hela tiden på mig nya).

Förra helgen var vi faktiskt på ett liknande ställe i Hanaskog, ca 15 km norr om Kristianstad. Det lilla smultornstället heter Svens flyttningar och var också det en guldgruva. Innan dagen var över hade vi fått HEMKÖRT både ett piano ...


och ett jättestort skrivbord i ek ...


... allt för en spottstyver (500kr för pianot och 600 för skrivbordet)! Dit kommer vi definitivt att återvända.


Nu försvinner jag norröver på jobb ett tag framöver. Om jag inte hörs av på ett tag så vet ni varför. I morgon bitti går planet till Luleå, en stad jag inte besökt på nästan 40 år! Skall bli spännande.

Nödlösning

I helgen blev jag verkligt trött på en av dörrarna på underskåpen i köket. Det övre gångjärnet lossnade hela tiden och man fick hela dörren i handen (attans spånskivor!). Inte kul alls! Klart att vi skall ta uti med köket så småningom, men kanske inte just nu. Det finns andra saker att prioritera ...

Huset ägdes en gång av ett författar-/journalistpar och köket planerades av frun som var kokboksförfattare. Därför är allt i köket ytterst välstrukturerat med mycket arbetsyta, bakbord och ett stort skafferi. Planeringen tänker vi inte göra om men nya skåpsluckor, bänkskivor etc behövs däremot.

I väntan på en större renovering och för att skona mina nerver så tog jag helt enkelt bort den trillskandes skåpsluckan och satte istället upp en handduk jag råkade ha till hands. Det blev bra och tro mig, det här är mycket franskt! Vi hade ett skynke framför vår franska ugn (som inte var vacker) just för att det ger utrymme för luftcirkulation.

Möbler del 3 - den gamla järnsängen

En av de roligaste prylarna vi fick med oss hem från Frankrike är nog vår gamla järnsäng.




Vi brukade ofta gå en promenad förbi den gamla vackra bykyrkogården på kvällarna. Utsikten var betagande över vingårdarna och de små byarna i dalen. Tyvärr ledde denna vandring oss också förbi byn soptipp och för en 10-15 år sedan slängde man i stort sett allt där, miljömedvetenheten hade inte nått så långt på franska landsbygden på den tiden. Jag brukade kika ner i den enorma gropen men vanligtvis låg där bara gamla kylskåp, trädgårdsavfall och en massa gamla bildäck. Men så en kväll så låg där plötsligt en gammal järnsäng! Jag blev helt vild, rusade hem efter bilen och tvingade maken att klättra ner i gropen för att binda fast ett rep i sängen. Med gemensamma krafter (och bilens hästkrafter) lyckades vi sedan baxa upp eländet.

Sängen var verkligen vidrig med en urläskig gammal madrass som satt fast i sängen med en massa spiralvajrar. Madrassen lyckades vi avlägsna på plats på tippen och sedan tillbringade jag dagar med att plocka bort spiralfjärdrar och tvätta rent sängen. Dessutom så målade jag den ursprungligen vita sängen svart istället. Och så köpte vi förstås en ny, tjock madrass till den.

Under många år använde vi sedan sängen som dagbädd i trädgården. Ack, vad gott jag sov där under vår stora, skuggiga lind! Klart att sängen skulle med hem till Sverige! Nu står den i vårt skånska uterum och idag har jag varit på Ilva i Malmö och köpte ett fint, vitt quiltat täcke till den. Jag tror den kommer att passa jättebra till vår korsvirkeslänga.

Inför helgen

Igår skulle vi på loppis men det visade sig att loppisen var framflyttad och det är inte dags förrän den 13/6. Lite snopet men det är OK. Väl hemma igen tog jag istället tag i ett av alla målningsprojekt vi har här hemma och som jag drar mig för. Idag var det gäst-toans underskåp som fick sig en omgång.
Det är ett ca 15 år gammalt Ikea-skåp som blev över efter toa-renoveringen i Göteborg. Från början var det i furu men det är ett material som jag aldrig någonsin står ut med så jag målade det med franska eklasyr. Nu blev det i alla fall vitt. Jag brukar alltid att tveka inför vitmålningar, vis av alla misstag som begicks när allt skulle lutas av för så där 30 år sedan, men ett Ikeaskåp kan t o m jag ge mig på. Blev det bättre tycker ni?

Dessutom så var 9-åringen kreativ och målade ett flaskställ. Jo, jag gav henne mallen jag gjort men sedan fixade hon det hela själv. Visst är hon duktig!

Äntligen ...

... är det dags att resa ner till Skåne igen. I övermorgon efter jobbet planerar vi att köra ner. Det skall bli så skönt att komma "hem" igen! Trädgården behöver ses över, vi behöver måla en del och dessutom behöver vi åka och kolla in ett piano vi funderar på att köpa. Nioåringen är en jätteduktig, med tanke på hur kort tid hon spelat piano, men hon får inte tillräckligt med tid att öva när det inte finns något piano i sommarhuset! Och dessutom, nästan 2 månder utan pianospel i sommar, nej, det går bara inte! Här behövs ett piano!

Kreativitet

Ibland behöver man något för höger hjärnhalva också och det tyckte jag att jag behövde så jag anmälde mig, redan före jul, till en kurs hos Munkeröds floristutbildning. Inte så att man blir fleurist på två kvällar men man kan i alla fall bli inspirerad.

Så tänkte i alla fall jag ...

Det här gav definitivt mersmak! De här gången fick vi ett visst material att jobba med (annars hade jag inte blandat rosa rosor med solrosor!) men det gav ändå känsla för det hela. Dessutom var det roligt att se hur olika resultet blev trots att vi hade samma matrial att utgå ifrån.

Pappas skyltar

Under en period för så där 15-20 år sedan hade min pappa pippi på att göra skyltar i plåt. Jag har massor kvar i huset i Skåne.


Det här är min golden retriever Ida. Hon dog för 20 år sedan och sedan dess har vi planerat att skaffa en hund till - vi kommer bara aldrig till skott!

Den här klockan gjorde han till vår första jul i huset i Bissy-sous-Uxelles.

Och det här är vår franska handdukskrok som vi också fick till första julen.


För att jag inte skulle glömma mitt smålänska ursprung fick jag dessutom den här.

Nu är det mycket ...

... som händer på en gång, både på jobbet och hemma och jag har vare sig hunnit med min egen blogg eller att titta in till er andra. Jag ser dock ljuset i slutet av tunneln och hoppas att det hela skall lugna ner sig lite efter nästa vecka. Med andra ord, jag har vare sig försvunnit från jordens yta eller tröttnat på bloggarna! Vi hörs!

PS. Här är förresten några av mina franska stockrosor. Undrar om man kan få stockrosor att växa här hemma? Tror jag skall försöka i alla fall.

Möbler - del 2

Många av våra möbler har en lång historia. I den inre hallen (som vi brukar kalla "the boot room", för det är där vi har alla stövlar etc) står en gammal kommod som är äkta "shabby". Ursprunget har jag ingen aning om men när jag var barn fanns den i mormors systers sommarstuga i Halmstad. Denna sommarstuga ärvde sedan min mamma och någon gång på 80-talet fick jag med mig kommoden upp till min lägenhet i Göteborg.
När vi körde ner flyttlasset till Frankrike, julen 1990, passade jag på att ta med kommoden eftersom vi just flyttat från ett relativt stort radhus till en liten lägenhet i centrala Göteborg och behövde göra oss av med möbler. I 17 år stod kommoden i huset i Bissy innan den fick följa med Kungsholms Express hem till Sverige igen. Nu står den, som sagt i vår hus i Skåne, åter komplett med kanna och handfat för de fanns i huset när vi köpte det. Det är inte jag som målat kommoden vit utan förmodligen min mamma och naturligt skavd och sliten är den efter alla dessa år och transporter.

En fråga om gardiner

Med vårsolen infann sig plötsligt en längtan efter fler franska gardiner. Jag är normalt sett ingen vän av traditionella gardiner, i alla fall inte i små "stugfönster" som de vi har i Skåne, gardiner tar bort för mycket ljus (t o m gamla lakan blir "för mycket"). I några av våra fönster har jag dock hissgradiner i tunnaste muslin. De är aningen olika men alla broderade och dekorerade med knappar/pärlor/tofsar etc. Nu skulle jag gärna vilja få tag på fler. Är det någon som vet var man kan köpa något liknande i Sverige? Sy själv orkar/hinner jag defintivt inte, i alla fall inte just nu. De gardiner jag har köpte jag i min "favvoaffär" La Maisonnée som ligger på 6, Rue de la Filaterie i Cluny, men det är liiiite väl långt dit och de har ingen webshop.
Bilden är väldigt mörk och trist men klicka på den så ser ni bättre vad jag menar!

Franska hus kontra svenska

Jag läste idag i en inredningstidskrift om ett par som till sommaren tänker täta fönstren i sitt franska hus. Hoppas bara att de vet vad de gör! Det kan man inte direkt säga att vi gjorde när vi flyttade ner. Vi skrattade åt fransmännen och deras "dörrkorvar" (långa, smala "kuddar" som stoppas under ytterdörrarna för att förhindra draget) och under den andra julen, när det var verkligt kallt, tätade vi ordentligt på svenskt vis med fönsterlister etc och kände oss riktigt duktiga.

Men hur dum kan man bli! Nästa vår möttes vi av ett hem där möglet växte på möblerna! På matsalsbordet växte en äcklig vit massa! Vi hade täppt till all naturlig ventilation! Ett gammalt franskt stenhus är en sak och ett svensk trähus är något annat. Vi fick tvätta allt, precis allt (!) med klorin (eau de javel heter det i Frankrike) och slet sedan bort alla tätninglister vi satt dit. Efter det hade vi aldrig några problem med det mer.

Möbler - del 1

De flesta av våra möbler kom med hem från Frankrike. Inte kunde jag lämna kvar alla saker vi samlat på oss genom åren! Mångt och mycket kom dessutom med ner till Frankrike i det första flyttlasset från Sverige för nästan tjugo år sedan och det var självklart att det skulle med hem igen. Så här såg det ut i vårt sovrum då och så här ser det ut nu.

Samma gamla säng som vi en gång hittade i ett uthus hos vår lokale "brocanteur" finns nu på plats i Skåne. Lite piffande i sovrummet behövs innan jag är nöjd (funderar på att ordna med någon sorts sänghimmel och sängborden skall bytas ut) men det brinner inte i knutarna. Sängen kommer inte att målas vit, det skulle inte falla mig in. Så här ser möbler ut på landet i Frankrike!

Åter från England

Nu är vi hemma igen efter en härlig påsk. Jag har ont i axlarna, käkarna och i tårna efter att ha spänt samtliga vid varje bilresa - men vi överlevde! Bilresorna var minst sagt en pärs. Inte mindes jag att vägarna är så smala i just Lake District och jag har ju ändå tillbringat väldigt mycket tid i Storbritannien och borde veta. Förmodligen beror det på att "alla" numera har en jeep eller en stor bred Mercedes. Å andra sidan mötte vi bussar och lastbilar precis överallt på vägar där det inte gick att möta en normal personbil men så har det väl alltid varit. Usch och tvi och vad glad jag är över att vara hemma på normalbreda vägar igen (och då skall ni komma ihåg att det minst sagt var trångt på byvägarna i södra Bourgogne ibland så vi borde vara varna). Hade vi bara haft en vänsterstyrd bil hade det förstås varit bättre ...

Våren var i alla fall långt kommen och lammen var hur söta som helst. Ett hittade vi i granngårdens trädgård, det var alldeles nyfött och navelsträngen hängde fortfarande ut ur mamman, något som fascinerade barnen.

Vad jag inte visste var att påsk-/pingstliljor växer vilda på de brittiska öarna. Vid påsktid har jag bara varit i London och andra stora städer och aldrig sett alla dessa fält av mer eller mindre vilda påskliljor tidigare. Fullständigt fantastiskt!

Inte var det mycket vi kunde få med hem men en del prylar (och roliga skyltar) fick vi rum med. Mer om detta senare.

Är det förresten någon som vet vad den här växten heter? På håll såg det ut som om det var rosor som blommade men det var det inte och inte heller rhododendron. Jag vet visserligen inte ett dugg om växter men den här, som blommar så överdådigt i april, har jag aldrig stött på tidigare det är jag ganska säker på.

En riktigt Glad Påsk!

Nu drar vi till England på påsklov. Hoppas Påsken blir riktigt fin för er alla. Själva ser vi fram emot många långa promenader, goda middagar och vackra vyer i Lake District, Cumbria. På återseende!

Mon marché aux puces

När andra går på loppis går jag ner i källaren, där har jag min egen marché aux puces. Jag begriper inte hur jag kunnat samla på mig så mycket prylar - och dessutom glömma av det! Men det är klart, när man har några år på nacken, är en obotlig samlare och dessutom ärvt hela bohaget efter ett antal gamla släktingar så blir det mycket som samlas. Det värsta är bara att komma åt att gräva fram det man skall ha/tror sig ha. I förra veckan dök i alla fall en påse med fullkomliga mängder av gamla tändsticksbuntar upp. Rätt dekorativa tycker jag. Jag tror jag skall låta dem ligga framme på ett bra ställe någonstans och påminna mig om min farfar, farmor, mormor, farfarsfar med flera som alla, i alla fall tidvis, var tändsticksarbetare.