Nu räcker det!

Nähä, nu är jag trött på all snön och på allt det vita utanför fönstren. I Skåne satt vi insnöade i tre dygn med snö upp till fönsterkarmarna och bilen som en stor snöboll 100 meter från huset, närmare gick det inte att komma. Enda utbrytningsförsöket vi gjorde var när maken och jag gav oss ut på en livräddningsaktion en bit bortom vår stengärdsgård för där hade grannens svarta cockerspaniel frusit fast i snön. Vi kunde gräva loss hunden och fick in honom i huset tillslut men det hela var ganska dramatiskt. Vilken tur att han inte var vit han också, då hade vi garanterat inte sett honom och ignorerat skallen som bara blev svagare och svagare!


Nej, nu har jag "ögon känsliga för grönt" (för att citera Barbro Hörberg) och längtar efter våren!

Vinter i paradiset - igen!

I går vaknade vi till ett underbart vinterväder. Det var -10 gr kallt och strålande vintersol.

Efter frukost begav vi oss ut på en långpromenad i skogen. Mycket spännande saker brukar vi (eller i alla fall barnen som har ögon och öron med sig) hitta ute i naturen, speciellt så är vintertid. Ibland är det en flock rådjur, ibland är det vildsvinsspår men igår tog ungarna priset när de kom rusande och sa att de hittat en JULGRAN! Men vad då julgran, hela skogen är ju full av granar.

De gav sig emellertid inte och när vi väl kom längre fram på stigen vi också så såg vi mycket riktigt - en julgran! Gud vet vem som gjort sig besväret att gå ut i skogen och klä en av de små granarna, men fin var den där den stod.

Efter promenaden gick vi hem och tände en skön brasa och mös med en kopp varm choklad.

Det är verkligen härligt med semester så här mitt i vintern också!

Vinter i Paradiset

I går vaknade vi till en underbar morgon med sol och kyla. Äntligen riktigt vinterväder! Vi har för lite av den varan numera! Utsikten från vårt sovrum var bara så vacker. Allting var vitt av frost och träden riktigt strålade i den klara morgonsolen.

Efter frukosten gav vi oss vi ut på en långpromenad i skogen. Det var -2 grader och strålande sol. Frosten låg tjock på träd och grenar - och på vårt hus! Tänk så vackert allting blir när det är så kallt överallt! Till och med ett gammalt bildäck blev vackert.
I skogen stötte i dessutom på en flock rådjur som inte ens var särskilt rädda. Här upp på åsen är naturen så närvarande.

Våra grannars lamadjur, Isidor, var dock ute i sin hage och verkade inte lida av kylan. Han kikade nyfiket på oss när vi gick förbi. Korna (och tjuren) i hagen nedanför huset tittade också på oss, lika fascinerade som vi tidigare stirrat på rådjuren. Väl hemma igen tände vi en brasa i öppna spisen.