Nytt hus!

Igår morse kom det upp ett nytt hus på vår tomt. Det var Nelly som fick ett eget litet korsvirkeshus. Hon verkar hur nöjd som helst och vi är urnöjda med firman som byggde det. Rekommenderas!

Back in business!

Jag ber så mycket om ursäkt för det lång uppehållet. Det blev helt enkelt för mycket tid i Skåne och där är det underbart att vara - men inte att blogga! Det mobila bredbandet är så segt att det är nervpåfrestande - om det fungerar alls! Mobiltäckningen är lika med noll ...

Trevligt har vi i alla fall haft under tiden jag varit tyst. Vi har varit på Amalfikusten, på rockkonster i Bad Segeberg med barnen och och i Rostock på egen hand. Nu är vi redo för en lång skön semester i Skåne.

Idag mjukstartade jag med ett besök på en loppis i Östra Sönnarslöv. För "loppigt" för min smak. Det enda jag kunnat tänkt mig var ett vackert gammalt piano för 100:- men vi har redan två så jag fick avstå. Vi vann dock ett halvt kilo kaffe så det täckte i alla fall parkeringskostnaderna (å andra sidan så dricker vi inte bryggkaffe så jag får väl skänka det vidare).

Efter loppisen tog vi en tur till en av mina verkliga favoritbutiker, den gamla nedlagda konsumbutiken i Vittskövle. Jag borde egentligen inte prata om det här för jag vill egentligen hålla det här smultronstället för mig själv och redan invigda, men OK, jag kostar på mig att tipsa. Som vanligt kom jag hem med mer blåvitt porslin, något jag är otroligt svag för. Porslin i blått och vitt går att kombinera precis hur som helst, det upptäckte jag under våra franska år. När jag slog sönder något köpte jag nytt på någon fransk "marché aux puces" och vad jag än köpte, bara det var blått och vitt, så passade det till det andra jag hade!

Ha det gott i sommarvärmen!

Vinter i paradiset - igen!

I går vaknade vi till ett underbart vinterväder. Det var -10 gr kallt och strålande vintersol.

Efter frukost begav vi oss ut på en långpromenad i skogen. Mycket spännande saker brukar vi (eller i alla fall barnen som har ögon och öron med sig) hitta ute i naturen, speciellt så är vintertid. Ibland är det en flock rådjur, ibland är det vildsvinsspår men igår tog ungarna priset när de kom rusande och sa att de hittat en JULGRAN! Men vad då julgran, hela skogen är ju full av granar.

De gav sig emellertid inte och när vi väl kom längre fram på stigen vi också så såg vi mycket riktigt - en julgran! Gud vet vem som gjort sig besväret att gå ut i skogen och klä en av de små granarna, men fin var den där den stod.

Efter promenaden gick vi hem och tände en skön brasa och mös med en kopp varm choklad.

Det är verkligen härligt med semester så här mitt i vintern också!

Åter till Autun ... i tankarna

Hoppas ni alla, som till äventyrs läser detta, har haft en riktigt trevlig jul!
Hos oss blev den största (och mest oväntade julklappen!) fyra tolixstolar från barnens morfar. Ja, inte så att han hade köpt stolarna utan vi fick pengar att köpa något för och av en tillfällighet råkade vi på begagnade stolar till vrakpris i mellandagarna.


Morfar var med och vi kunde alla enas om att det här var ett gott köp(svetsningen på stolarna fick godkänt av morfar, f d licens-svetsare, så då är det inte illa :-).

Urnöjd är jag, som helst ville haft med mig stolar från Autun när vi flyttade hem. Autun ligger inte långt från Bissy där vi bodde och det är där Tolix-stolarna tillverkas. Nu har vi fyra hemma i alla fall och jag kan sätta mig ner och drömma mig tillbaka till ett Café i en av Frankrikes charmigaste avkrokar.

Nu skall jag sova lite och sedan måste jag (eller morfar, jag tror han volonterar ;-) ) måla köksbordet. Nu GÅR DET BARA INTE LÄNGRE utan nu måste det bli vitt!!!

Blinkar blå

Om ni visste vad jag är glad att vi skall till Skåne över jul - för där har vi inga grannar! Det har vi dock i Göteborg och våra grannar har dessutom ingen vidare smak. I alla fall inte när det gäller juldekorationer. Av någon outgrundlig anledning har de bestämt sig för att blinkande blått ljus är mysigt och ger äkta julstämning. Hela balkongen är invirad i en blinkande koboltblå belysningsslinga. Detta blinkande helvete ligger direkt utanför panoramafönstren i vårt vardagsrum och gör att hela vårt rum också blinkar blått. Kallt och blått och alla som befinner sig i rummet ser ut som vålnader. Jag gör mitt bästa med levande ljus och mysbelysning men allt blir bara blått - och blinkar!

Maken tar det lite lugnare och är inte riktigt lika irriterad som jag. Han går mest och nynnar på Adolfsson & Falks gamla låt (minns ni den?):

Kontrollen blinkar blå,
en signal för det säkra.
Kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.
Om skärmen är normal
finns inga skäl att tveka.
När kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.

Nåväl, det är bara den här helgen också sedan drar vi ner till Skåne. Där skall vi bara slappa och njuta. Möjligen att maken drar igång projektet med att ta ner tujan som växer alldeles in på vår ena gavel och vårt uterum. Vi har tänkt ta ner den länge och den håller på att irritera ihjäl maken. Tujor passar liksom inte ihop med gamla korsvikeshus (det gör inte sjöstensplattor heller, ett annat 70-tals inslag som skall bort). Dessutom så gillar vi inte att ha något så eldfängt alldeles inpå huset.














Tujan skymtar i högerkanten på bilden

Maken lär väl få fortsätta med Adolfsson och Falks låt:

Men i nattens tysta timmar har jag undrat
vad som händer där tekniken inte ser,
vad som döljer sig i tujaträdens skugga.
Och jag känner oron växa mer och mer.

Ha en trevlig helg! Själv skall jag fira att bloggen fyller 1 år idag!

Nu tror jag vi ändå ...

... har bestämt oss: det blir Skåne till jul. Känns bra att familjen kommit överrens. Både barnen, maken och barnens morfar har köpt mina argument om att det blir lugnare, skönare och mer avkopplande på landet. Nu gäller det bara att få allting klart i tid för vi kommer inte att kunna anlända förrän den 23:e och då har vi all julmaten att inhandla. Nu har vi dock kvar våra franska jultraditioner och äter inte traditonellt svenskt julbord på julaftonen, så det skall nog lösa sig. En bûche de Noêl får jag nog baka i alla fall när vi kommit ner. Aj, vad det franska har satt sig, trots allt!

Åter i sta'n

Nu är vi hemma igen efter en härlig hösthelg i Skåne. Med oss fick vi så där 4-5 kg äpplen och ca 25 kg plommon (det var allt vi orkarde plocka). Äpplena skall jag koka mos av - men vad skall jag göra med alla plommonen? Jag har redan kokat 15 burkar marmelad och mer gör vi definitivt inte av med, inte ens om jag har med plommonmarmelad som "värdinnepresent" under hela vintern. Skall ta med en jättepåse plommon till jobbet i morgon.

För varje gång vi måste åka hem igen känns det bara värre, och vi drar ut på det hela längre och längre. I kväll var barnen inte i säng förrän efter 10, dvs alldeles för sent. Vi MÅSTE bara lära oss att slita oss iväg tidigare - men det är så svårt ... Jag vill inte vara här i vår "övernattningslägenhet" i storstaden. Någon som har en smart idé om vad man skulle kunna försörja sig på på vischan i Skåne? Tror ni det skulle löna sig att importera gamla franska möbler? Franska brocanter är vi ganska bra på och franska språket är förstås inget problem. Man kanske skulle starta eget och öppna butik i Skåne?

Tillbaka i Skåne

De här gamla skånska kyrkljustakarna köpte min svärmor och svärfar i Skåne när de bodde här i början på 50-talet. Under många år har de sedan stått i olika hem i Göteborg, både hos oss och svärmor, men nu är de återbördade till Skåne igen. Vet inte riktigt var jag skall placera dem utan springer runt och testar dem på olika ställen.

Vackert väder!

Jag har noterat att det inte bara är jag som håller mig en bit ifrån datorn på kvällarna. Det är ju så vackert väder! Inte vill man sitta framför datorn då. Jag har två dagar kvar till den riktiga semestern nu så snart bär det av till Skåne igen. Barnen är hos kusinerna i Bohuslän den här veckan så K och jag har kvällarna för oss själva. Eftersom jag "matvägrar" (jag vägrar laga mat ;-) ) går vi ut och äter varje kväll, ett riktigt trevligt sätt att se sommar-Göteborg med turistögon. Uteserveringar skall det vara, jag sitter ju inomhus hela dagarna så på kvällen vill jag ut och njuta.

Ha det riktigt gott i sommarvärmen!

På landet

Ursäkta tystnaden. Det blev lite mycket med skolavslutningar och annat. Nu är vi i alla fall på plats i Skåne och kommer att så förbli under mer eller mindre hela sommaren. Ett par besök i Göteborg blir det men på det hela så är det här vi bor nu. Utsikten från mitt fönster är betagande så här i skymningen. Grannbonden kör ett sista varv med traktorn och kossorna är på väg hemåt. Själva är vi jättetrötta efter en dag ut i friska luften och nu tänker jag lägga barnen innan jag stupar i säng själv.

Äntligen hemma igen ....

...efter exil i storstaden. Vi anlände i går kväll och måste tillbaka igen redan i morgon men det känns ändå värt den tre timmar långa resan. Det här är verkligen vårt riktiga hem! Vädret har inte varit det bästa idag men det kändes ändå bra att vara tillbaka i gummistövlarna (jo, det är mina stövlar, de är inköpta på Coop för något år sedan).

I trädgården blommar massor av snödroppar + den här lilla rackaren som jag inte vet namnet på. Någon annan som vet?

Vinter i Paradiset

I går vaknade vi till en underbar morgon med sol och kyla. Äntligen riktigt vinterväder! Vi har för lite av den varan numera! Utsikten från vårt sovrum var bara så vacker. Allting var vitt av frost och träden riktigt strålade i den klara morgonsolen.

Efter frukosten gav vi oss vi ut på en långpromenad i skogen. Det var -2 grader och strålande sol. Frosten låg tjock på träd och grenar - och på vårt hus! Tänk så vackert allting blir när det är så kallt överallt! Till och med ett gammalt bildäck blev vackert.
I skogen stötte i dessutom på en flock rådjur som inte ens var särskilt rädda. Här upp på åsen är naturen så närvarande.

Våra grannars lamadjur, Isidor, var dock ute i sin hage och verkade inte lida av kylan. Han kikade nyfiket på oss när vi gick förbi. Korna (och tjuren) i hagen nedanför huset tittade också på oss, lika fascinerade som vi tidigare stirrat på rådjuren. Väl hemma igen tände vi en brasa i öppna spisen.

Rånad i Hässleholm

I söndags fick vi för oss att åka till Hässleholm för att se utställningen "Pompeis Panem Gustas/Pompeji till bords", en utställning som det talats mycket om och som presenterats som världsunik. Men vilken besvikelse! I tre utställningslokaler visades en del föremål från Pompeji, alla med anknytning till mat på något sätt men mer var det inte. Silversamlingen var i och för sig imponerande och intressant i så måtto att vi inte sett den tidigare men annars var det de gamla vanliga fynden och gipsavgjutningarna av hunden och en del människor som visades. Lite fler föremål och lite mer nya saker hade vi förväntat oss och för oss som båda två guidat grupper i Pompeji så kändes det lite snopet. Just när vi trodde att det hela skulle börja så var utställningen slut! Populär är den tydligen i alla fall för det var massor av folk på kulturhuset och vi fick köa för biljetter. Själva vet vi dock nu hur man snabbast blir rånad i Hässleholm, för det var så vi kände oss!

20 månader senare ...

... så har vi kommit till ro i Skåne. Vi kallar visserligen oftast vårt hus för "Bissy" och pratar om att saker och ting finns i Frankrike och inte i Skåne men för övrigt så har vi anpassat oss ganska bra. Det här var rätt beslut för oss även om det var tufft. Nu har barnen lättare att träffa kompisar och vi har ett hus vi kan utnyttja under hela året. Så snart vi får en chans så åker vi ner till huset.

Det finns en hel del kosmetiska saker att göra med huset men på det hel taget var det bara att flytta in. I stort sett allt var redan vitmålat vilket syns på mäklarens beskrivning.

Och mer vitt har det blivit efter det att vi flyttat in. Jag har alltid älskat vitt. Jag inredde mitt första vita hem redan på 70-talet när alla andra använde orange och brunt - och avlutade möblerna. Nu målar alla möblerna vita, men jag vägrar fortfarande att gå på möblerna. Jag inreder i vitt men målar bara i nödfall möbler. Dels gillar jag inte att måla och dels så är jag rädd att ångra mig och förstöra. IKEA-möbler och annat krafts tvekar jag inte ett ögonblick att måla (när jag orkar) men när det gäller äldre möbler bär det mig emot.

Jag skulle ALDRIG måla vår vackra franska eksäng eller skåpet vi släpat hem! Inte den ärvda kistan heller!

Vardagsrummet på landet

Det här är min stil när det gäller inredning (på landet vill säga - i stan ser det lite annorlunda ut). Är man en inredningsintresserad samlare, totalt oförmögen att göra sig av med gamla skavda saker som man ärvt så blir det naturligt "shabby chic". Det går liksom inte att undvika.

Vardagsrummet i stan