20 månader senare ...

... så har vi kommit till ro i Skåne. Vi kallar visserligen oftast vårt hus för "Bissy" och pratar om att saker och ting finns i Frankrike och inte i Skåne men för övrigt så har vi anpassat oss ganska bra. Det här var rätt beslut för oss även om det var tufft. Nu har barnen lättare att träffa kompisar och vi har ett hus vi kan utnyttja under hela året. Så snart vi får en chans så åker vi ner till huset.

Det finns en hel del kosmetiska saker att göra med huset men på det hel taget var det bara att flytta in. I stort sett allt var redan vitmålat vilket syns på mäklarens beskrivning.

Och mer vitt har det blivit efter det att vi flyttat in. Jag har alltid älskat vitt. Jag inredde mitt första vita hem redan på 70-talet när alla andra använde orange och brunt - och avlutade möblerna. Nu målar alla möblerna vita, men jag vägrar fortfarande att gå på möblerna. Jag inreder i vitt men målar bara i nödfall möbler. Dels gillar jag inte att måla och dels så är jag rädd att ångra mig och förstöra. IKEA-möbler och annat krafts tvekar jag inte ett ögonblick att måla (när jag orkar) men när det gäller äldre möbler bär det mig emot.

Jag skulle ALDRIG måla vår vackra franska eksäng eller skåpet vi släpat hem! Inte den ärvda kistan heller!

Vardagsrummet på landet

Det här är min stil när det gäller inredning (på landet vill säga - i stan ser det lite annorlunda ut). Är man en inredningsintresserad samlare, totalt oförmögen att göra sig av med gamla skavda saker som man ärvt så blir det naturligt "shabby chic". Det går liksom inte att undvika.

Vardagsrummet i stan