Om ni visste vad jag är glad att vi skall till Skåne över jul - för där har vi inga grannar! Det har vi dock i Göteborg och våra grannar har dessutom ingen vidare smak. I alla fall inte när det gäller juldekorationer. Av någon outgrundlig anledning har de bestämt sig för att blinkande blått ljus är mysigt och ger äkta julstämning. Hela balkongen är invirad i en blinkande koboltblå belysningsslinga. Detta blinkande helvete ligger direkt utanför panoramafönstren i vårt vardagsrum och gör att hela vårt rum också blinkar blått. Kallt och blått och alla som befinner sig i rummet ser ut som vålnader. Jag gör mitt bästa med levande ljus och mysbelysning men allt blir bara blått - och blinkar!
Maken tar det lite lugnare och är inte riktigt lika irriterad som jag. Han går mest och nynnar på
Adolfsson & Falks gamla låt (minns ni den?):
Kontrollen blinkar blå,
en signal för det säkra.
Kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.
Om skärmen är normal
finns inga skäl att tveka.
När kontrollen blinkar blå,
då är allt som det ska.
Nåväl, det är bara den här helgen också sedan drar vi ner till Skåne. Där skall vi bara slappa och njuta. Möjligen att maken drar igång projektet med att ta ner tujan som växer alldeles in på vår ena gavel och vårt uterum. Vi har tänkt ta ner den länge och den håller på att irritera ihjäl maken. Tujor passar liksom inte ihop med gamla korsvikeshus (det gör inte sjöstensplattor heller, ett annat 70-tals inslag som skall bort). Dessutom så gillar vi inte att ha något så eldfängt alldeles inpå huset.
Tujan skymtar i högerkanten på bildenMaken lär väl få fortsätta med Adolfsson och Falks låt:
Men i nattens tysta timmar har jag undrat
vad som händer där tekniken inte ser,
vad som döljer sig i tujaträdens skugga.
Och jag känner oron växa mer och mer.
Ha en trevlig helg! Själv skall jag fira att bloggen fyller 1 år idag!