Pionjär

Äntligen "hemma" igen efter nästan 2 månader i exil i storstaden.
När jag gick omkring i huset i morse så kom jag att tänka på min underbara farmor Magda, hennes porträtt hänger på väggen i vardagsrummet. Farmor var en verklig pionjär för shabby chic-stilen. Hon föddes 1894 och fick ett eget hem att inreda när hon gifte sig 1915. Jag har massor av prylar som en gång varit hennes - och alla är vita! Hon måste inrett i den här stilen 75 år innan någon visste att den exiterade!


Den gamla kökssoffan som står i hallen har en gång varit hennes. Någon gång i urminnes tider måste den varit röd och sedan ljusblå, för de färgerna tittar fram där färgen är avskavd, men farmor målade den vit och vit har den förblivit. Jag har inga planer på att ändra på det heller som ni kan förstå.

I barnens rum finns farmors gamla köksbord. Jag tror att farmor fick det av en granne och då var det nog brunt för bordet är ganska skavt vid det här laget och brun färg kommer fram både här och där, speciellt på benen där barnen har suttit och sparkat på det. De gamla "äpplet" stolarna som står intill kommer från min mormors systrar men det var farmor som fick dem att måla stolarna vita någon gång på 60-talet.

Det är många, många saker jag har kvar efter min farmor, men efter min mormor Rut har jag i princip bara en enda sak och den kom via farmor den också. Mormor hade en liten skulptur som farmor tyckte mycket om och då gav mormor den till farmor. Det var bara ett krux, den var svart. Vad tror ni farmor gjorde då? Jo, hon målade den vit. Nu står den också hos mig i Skåne och är riktigt äkta shabby chic!

Pysslat lite

Nästa helg hoppas jag att vi kan resa ner till Skåne igen, det är bara så länge sedan vi var där.

Dörrlåset till vårt badrum på övervåningen i huset krånglar lite och det kan vara svårt att låsa.





Nu har jag i alla fall gjort en skylt att hänga på handtaget så att man kan se om det är upptaget. Jag hade ingen schablon så jag fick måla på frihand och eftersom jag är aningen darrhänt så blev det inte så där jättejämnt och fint men det får duga.

Inga madonnor i "paradiset"

En sak kommer definitivt inte över tröskeln till "le Petit Paradis" och
det är madonnor. Nej, för mig ger det helt fel signaler och madonnor och
traditionella kristna kors vill jag inte veta av i mitt hem, de har ingen
plats i min tro och mitt liv. Jag kan inte heller enbart se dem som dekorativa inslag, symboliken är för stark.
Annars har jag faktiskt ärvt ett antal madonnor genom åren men samtliga har jag skänkt till loppisar och liknande. Ett katarkors finns dock på väggen och det känner jag starkt för. Katarernas tro har fascinerat mig i många år och förra påsken gjorde vi t o m en resa till Montségur i Languedoc för att besöka den plats där katolikerna den 16 mars 1244 brände 220 katarer levande. Det var en underbar resa för oss alla i familjen, ett riktigt äventyr i franska Pyreneerna!

All går i ett ...

Just nu känns det som om allt går i ett. Det är jobb, jobb och mera jobb och så fort man får en minut över så är det - födelsedagskalas! Nej, det är inte vi i familjen som fyller år utan mer hela släkten, alla i skolan och resten av bekanskapskretsen. Kul i och för sig men jag tror knappt vi har varit hemma när det varit ljust på ett par veckor. Och i Skåne har vi inte varit på eeevvvviiiggghhheter! Det blir lite segt att aldrig hinna ikapp.
På söndag är det barnens farfar som fyller år men innan dess skall vi titta till barnens morfar i Jönköping. Min nypåbörjade stickning vet jag inte när jag skall kunna ta tag i, jobbar man till 20 på kvällen så blir det ingen tid alls till sådant, hur kul det än är.

Minilov

Barnen och maken har varit på sportlov hos farmor i Grebbestad. Själv var jag tvungen att jobba kvar i stan. I fredags tyckte jag i alla fall att det kunde räcka vid lunch och tog helt enkelt bilen och körde norröver för att hämta hem dem.

Vädret var ovanligt vackert så jag körde via kusten, tog av vid Dingle och passerade Heestrand och den fantastiska butiken Heestrands interiör för första gången. Måste erkänna att jag kunde tagit med mig hela butiken hem! Allt var bara så fint. En laddning grejer blev det i alla fall och jag vill återvända så snart jag bara kan, det var ett antal prylar som jag ångrar att jag inte köpte! Nu passerar jag dock ganska ofta så det lär inte dröja förrän vi är där igen.

I Grebbestad var det världens ljuvligste vinterväder så vi tog en härligt promenad utmed vattnet och bryggorna på eftermiddagen. Vilken skön minisemester!

Vårkänslor mitt i vintern!

I dag när jag gick hem från jobbet var det fortfarande lite snö kvar på marken efter nattens snöfall och från norr blåste en bitande kall vind.
När jag passerade blomster-handlaren på torget höll de precis på att stänga och ta in de blommor som stod ute. I ögonvrån såg jag en vit minicyklamen - och plötsligt var det vår! Jag var bara tvungen att ha den där blomman och ta med mig känslan av vår hem. Jo, jag vet cyklamen är inte blomma som vi normalt ser som vårblommor men för mig är den en påminnelse om en underbar vårpromenad i Toscana förra året.
Vi var på vandring på "vie cave", de nedsänkta etruskiska vägar som återfinns på landsbygden i södra Toscana med ett gäng goda vänner under en helg i april och överallt fanns fantastiskt vackra cyklamen i alla nyanser mellan vitt och bleklila. Det var en sådan underbar vårdag men hög och klar luft och en livgivande sol att den för evigt kommer att finnas kvar i mitt minne. Nu fick jag med mig en liten bit av Italien hem i en kruka.

Äntligen klart!

När vi flyttade in i vår lägenhet för nästan 10 år sedan så sa vi att gästtoan skulle vi renovera. Det var bara det att först skulle köket fixas och sedan badrummet ... och sedan orkade vi inte mer. Inte just då. Sedan kom flytten hem från Frankrike och renovering av badrum och gästtoa i Skåne. Men så till slut, efter nästan 10 år kom turen till vår gästtoa i Göteborg - och nu är det klart! Dvs hantverkarna är klara men jag är inte klar med inredningen.

Det behövs något på väggarna och en hylla som hamnat i Skåne skall med hem och upp på väggen nästa gång vi har plats i bilen.

Det bästa är att ha blivit av med det gamla tråkiga mosaikgolvet. Det gick inte att tvätta utan att mosaikbitar lostnade och måste sättas fast igen! Dessutom så läckte vattencisternen på toastolen vilket gjorde att det samlade vatten på golvet. Ingen höjdare direkt.

Nu skall jag bara leta upp tavlan jag vill ha på väggen. Det är en etsning över gamla Göteborg men jag vet nte var jag gjort av den. Är det inte typiskt!

Burkar för nödvändiga men trista saker

Visst är det intressant hur vissa saker "växer" på något sätt. Den här tvättmedelburken köpte jag under sensommaren i vår lokala lilla lanthandel i byn i Skåne. OK, bra med en burk för tvättmedel, tänkte jag och satte den i den trista tvättstugan (som jag definitivt inte hunnit fixa till ännu). Där såg den så ensam och malplacerad ut att jag vid sommaren slut tog med den hem till stan. Och i badrummet i Göteborg tronar den nu och gör mig glad varje gång jag skall tvätta (dvs varje dag- mer eller mindre). Inte trodde jag att jag skulle hitta något som förgylde vardagen på detta sätt i lanthandel i Skåne! I veckan såg jag en liknande "burk" på Balders Hage i Gbg och jag har också sett att Fridas gård har en i zinkplåt.

Tvålproblem

Just nu har jag absolut ingen tid alls, det är så hysteriskt mycket att göra på jobbet. Trots detta kastade jag mig ner till NK efter jobbet för jag ville så gärna ha en fin tvål till den nya gästtoan som hantverkarna avslutade jobbet med idag. Städat efter dem har jag ännu inte hunnit så "inflyttningen" får vänta" . Inte funkade tvålen jag köpte heller ... Den ser groteskt stor ut på det lilla gästhandfatet!
Någon som har ett tips på en bra, snygg flytande tvål i en nättare flaska som går att få tag på i Sverige? Hade vi varit i Frankrike så vet jag precis vad jag skulle köpt, men nu är vi inte det. Får väl ta en tur ut på stan på lördag igen och leta efter något annat ...